tingelingmamman

Det känns helt fantastiskt att vara både rök- och snusfri! Efter så många år som snusare är jag nu helt "ren". Jag vill inte ens ha snus, skulle inte ens vilja fingra på en just nu. Jag skulle heller inte vilja ha en cigg, men till skillnad från snuset så bör jag nog hålla mig borta från cigg ett tag tills jag är tillräckligt STARK att stå emot. Bara känslan av att ha en cigg mellan fingrarna skulle göra mig glad just nu men NEJ, jag skall icke förgifta min kropp med denna hemska, hemska vana.

Det har varit några tuffa dagar utan både snuset och ciggen men det är det värt, helt klart. Nu behöver jag inte oroa mig för att ha glömt något "så pass" viktigt hemma när jag är ute. Eller att gå ut och fika på stan utan cigg? Det kan man ju bara inte göra! Men nu är det över och nu kan jag äntligen slappna av, på riktigt. Jag behöver inte nikotin för att slappna av, bara en mugg varm mjölk.


                           

Det finns ingen bättre känsla än när Lillgrabben vaknar och är så där otroligt gosig. Så började min dag idag. Lillen kelade med mig i säkert en halv timma, hur underbart som helst. Önskar att varje morgon kunde börja så. Efter att jag "tvingat" mig själv att sluta gosa och börja servera frukost, så gick det snabbt, tandborstning, klä på sig, ut genom dörren och snabbt iväg till förskolan. Ingen panik, ingen stress. Underbart.

Nu är det en lång dag jag har framför mig, massor att göra och många samtal att ringa. Och det börjar NU!


Checkar in senare.

Exakt så, jag vet inte VAD jag ska skriva om? Det har inte hänt något intressant hos mig över huvudtaget. Allt står stilla i huvudet, ja, utav saker som jag kan/vill skriva ut på bloggen. Det blev en härlig frukost imorse, härlig men jag misstänker att jag kommer börja klaga på JUST den frukosten när jag inte längre an komma in i mina byxor. Det blev, pannkakor, med relativt lite jordgubbssylt och otroligt mycket grädde. Mmmm... Det var gott och eftersom jag inte har någon som helst gräns när det gäller pannkakor, slutade det med att jag låg på soffan i en timma och försökte "komma till liv". Nope nu ska jag försöka göra något vettigt resten av dagen.

Provar att blogga via mobilen, får se om det fungerar. Testing, testing. Ett, två, ett, två... Ja det fungerar. Vad bra.

God morgon på er alla!

Idag har jag egentligen inte mycket att göra men jag ska till stan och fixa det en och det andra. Men senare ikväll ska jag göra upp en lista på vad jag önskar mig på min födelsedag, som närmar sig med stormsteg...

Nu snabbkaffe och off l go.

Bye

Nu vart det slut på denna skolvecka, äntligen! Och nu innebär detta att det är långledigt för mig, jag har lov nästa vecka. Känns fantastiskt, helt fucking underbart! Behöver lite lugn och ro, om jag nu kommer få det. Har massa plugg att sysselsätta mig med. Inte kul, men måste göras, tyvärr.

Nope nu ska jag hälla i mig lite kaffe, behövs så här på eftermiddagen sen ska det tvättas som det aldrig tvättats innan. Hela korgen full! Blä för det men det är ännu ett måste göras.

Checkar av lite senare! Bye

Är superduper stressad så jag hinner inte skriva något mer än, God morgon allihop!

Tycker att denna bild är så underbar. Funnen på google.se

Jag är jättetrött fast jag inte har gjort något som helst. Eller jo, det har jag föresten, jag har diskat. Kan man bli trött av diskande?

Hur som haver nu är det massor med hushållsarbeten på listan, sen är det plugg. So much to do, so little time! Men nu skall det bli kaffe för att få lite extra energi!

Checkar av senare

Bye

God morgon gott folk!

Här sitter man då hos mami och papi och dricker kaffe (och är mindre social). Har man håltimma så ska man utnyttja denna håltimma bra, alltså frukost och kaffe hos päronen!
Igår städade och möblerade jag om hela lägenheten, var´t dödstrött på kvällen. Men snyggt blev det. Nu får det vara så här i någon månad sen får jag ändra om igen. Ommöblering i lägenheten är mitt substitut för att inhandla nya möbler. Bra att veta.

Jag har börjat småträna idag, känner att det behövs och jag har även kommit i tankarna att börja jogga igen nu när det är vackert väder ute. Och detta med joggning var ju inte så svårt, bara man kommer in i rutinerna. Så det skall tas upp igen. Absolut. Kanske till och med imorgon. Antagligen. Vi får se vad som händer. Det svåraste för mig är att lyfta rumpan från soffan och gå ut. Jag ska försöka sparka mig själv i baken så jag verkligen kommer ut.

Nä nu skall jag vara social igen. Checkar av lite senare.


Lite Blair-style jag kör med idag. Vad tycks om mina nya glasögon?

Ibland så träffar man på en del människor som man inspireras av otroligt mycket, jag har träffat en sådan person. Jag inspireras av alla i min närhet, vänner, familj och även en del bekanta. Finns alltid något som gör en specifik människa inspirerande för en annan. Men just denna person, Den ambitiösa kan vi kalla personen i fråga för, har berört mig mycket och fått mig att fundera och börja planera min framtid på ett mycket bättre sätt.

Den ambitiösa har hunnit med mycket på kort tid, har uppnått några av sina personliga mål i livet och detta vid en (relativt) ung ålder. Det tycker jag är beundrandsvärt. Den ambitiösa prioriterar vad som är viktigt och använder sin tid på ett mycket bra sätt. Det finns ingen tid att slösa på oviktiga/mindre viktiga saker som händer i vår omgivning. Ta dina egna beslut och stå fast vid dessa även när hela samhället gapar och skriker om hur fel beslut DU har tagit. Prioritera ditt egna liv först, är du nöjd med vad du har gjort och åstadkommit så kommer du även ha lättare att få den tråkiga vardagen att gå runt.

Det är en del av vad jag har snappat upp från Den ambitiösa och jag måste säga att det låter väldigt rätt och enkelt. Är man nöjd med vad man har gjort med sitt liv så kommer man väl (logiskt sett) vara en gladare och lättsammare person. När man väljer bort allt onödigt som tar på ens krafter, te x skvaller, personer som står i ens väg, småproblem som lätt kan lösas, så har man ju väldigt mycket tid på att fokusera på sig själv och det som är viktigt i ens liv. Det finns mycket mer som jag har lärt mig av Den ambitiösa men jag har inte tid att skriva ner det, just nu.

Men det är värt att fundera över, har vi verkligen tid att slösa bort på onödiga saker som gör oss ledsna/arga? Mitt svar är NEJ! Jag har inte tiden att spendera på negativa människor. Vill jag tänka på något som upprör mig, så kommer jag hellre spendera min tid på att komma på en lösning på detta än att bara fundera på hur mycket orättvisa och rent djävulskap det finns i världen. Skall jag anstränga mig för något negativt då ska det vara på ett sätt som får det negativa till att antingen försvinna eller förvandlas till något positivt.

Vi har alla någon drivkraft som får oss att anstränga oss ännu mer än vi gjort hittills. Min största drivkraft i livet är min lilla Sockertopp. Det är min positiva drivkraft och det är den som sätter igång motorn varje morgon men det finns även negativa drivkrafter som får mig att vilja mer, att jobba hårdare och mer fokuserat. Och den negativa drivkraften kan kanske sägas och förklaras med meningen, Jag sa ju att jag skulle klara det!

Så nu ska jag hoppa in i duschen lite snabbt och sedan skall jag släpa mig till sängen och nana gott.


That´s me!

Natti natti!

För ett tag sedan hände något kusligt. Sedan jag skilt mig så har folk i min närhet sagt en specifik mening som jag aldrig riktigt trott på. Det är en mening som jag aldrig trodde skulle vara "rätt" för mig. Meningen jag talar om är "Det kommer ändras med tiden, det kommer inte alltid att vara så här". Jag har ändrats väldigt mycket det senaste året. Från att vara sönderstressad, bitter, rädd till att vara glad, positiv, framåt tänkande, det har sakta men säkert ändrats och jag är otroligt glad att jag har kunnat ta min tid på mig att få den här förändringen att ske.
För ett år sedan så hade jag aldrig kunnat tänka mig att dejta någon, att kunna gå ut och inte vara orolig för vad som kan hända och vem jag kan träffa på, att börja bry mig om både min hälsa och mitt utseende (klädesmässigt, är väldigt modeintresserad egentligen), att planera framåt och sätta upp mål, att våga tro på mig själv... Men nu ett år senare så är jag här, gör upp planer för framtiden, siktar in mig på mina mål, är glad... Jag börjar få in rutiner i mitt liv, jag har äntligen börjat leva igen.

När folk sa att det inte alltid kommer vara så här så trodde jag inte på dom, inte ens dom i min närhet som redan gått igenom det jag går igenom ännu, men nu när jag är ett år visare och mer självständig så inser jag att; visst, katten, hade dom rätt. Det kommer inte kännas "så här" för alltid och det kommer inte vara "så här" för alltid, ändring har ju redan börjat. Från och med nu så kan det bara bli bättre, ellerhur?

Jag har mitt liv i mina händer, jag tar besluten i mitt liv själv, jag är den som är ansvarig för det som händer i mitt liv. Jag har kontrollen över mitt öde. Och jag har valt att ändra mig, det finns inget som kan få mig att må dåligt igen, jag kommer inte låta någon dra ner mig i deras mörker igen, ALDRIG. Nu när denna uppenbarelse har kommit ikapp mig, jag misstänker att den har sprungit efter mig ett bra tag nu, så kommer jag utnyttja hela denna nya chans jag har fått. Allt är inte så mörkt, det finns alltid ett ljus. Det ljuset kommer jag rätta mitt liv efter. (Nije sve tako crno)

Med denna otroliga uppenbarelse att tiden läker alla sår, för oss som blivit sårade, eller tiden tröttar ut dessa eländiga demonerna som fungerar som solförmörkelse för andra, går jag till sängs- för i morgon är det en helt ny dag. Så oavsett hur man vill de på det, demoner som förföljer en, mobbare som förstör den vackra dagen, sorgen om något/någon som gått förlorat/d, så kommer det bli bättre med tiden. Tro mig.



Här är en gammal bild på Tinkermama.

https://cdn3.cdnme.se/cdn/6-1/2143766/images/2012/pic_193869891.jpg" class="image">

Jag kan inte ladda upp bilder när jag bloggar via mobilen... Varför? Jag har mobilen full med bilder men kan inte ladda upp nåt för att appen jävlas med mig, why, o, why?!