Jag vill ha min bulle på huvudet
Jag saknar mitt långa hår!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Jag fick nån sorts blackout förra sommaren och klippte av mitt midjelånga hår jättekort. En pottfrilla skulle varit längre än det jag klippte. Och håret har inte växt ut än, inte ens till axlarna och paniken smyger sig sakta på. Jag vill kunna bara rulla ihop håret och sätta upp det som en "bulle" högst upp på huvudet och sedan när jag väl känner för det bara släppa ner det och "slänga" runt med det.
Ironin i allt detta är att när jag väl hade mitt långa (och om jag nu får säga det, väldigt vackra) hår så hade jag det alltid i hästsvans, eller sjabbigt uppsatt knut. Nu när jag klippt av det så vill jag ha tillbaka mitt långa hår och ha det ner släppt och bara låta det hänga ner. Vaaaarfööör? O, vaaaarfööör är jag aldrig nöjd?
Vill ni höra en till ironisk berättelse? Jo, så här ligger det till. Jag älskar långt, svart hår. Finns inget jag tycker mer om än när man ser en tjej (eller kille) med långt, välvårdat svart hår. Detta har jag haft och under tiden då jag hade mitt långa hår så färgade jag det så mycket att jag nästan kan säga att jag misshandlade mitt hår, rejält. Jag har haft alla möjliga röda toner, allt från jordgubbsblont till mörk mahagony till det jag har nu, mörkt mörkt brunt med nyanser av vinrött i. Jag vill ha rött hår men jag är en riktig latmask när det gäller att trixa med håret, vem ska orka bleka och färga, en längre period? Inte jag iaf. Jag vill ha mitt korta hår rött och sedan när (det nu blir) håret växer ut igen så vill jag ha tillbaka min riktiga hårfärg... men jag antar att det kommer dröja ett bra tag tills dess.
Varför gör jag så här mot mig själv? Jag kan väl bara låta mitt hår vara och bestämma mig om jag gillar rött mer eller svart och köra på mitt beslut.
Så här långt var mitt hår året innan jag klippte det...
Här hade det redan växt ut lite (uppklippt bakom) och jag hade hunnit färga om håret...
Skillnad? O, ja... Visst ser jag glad ut på bilden... Mhm!
Jag fick nån sorts blackout förra sommaren och klippte av mitt midjelånga hår jättekort. En pottfrilla skulle varit längre än det jag klippte. Och håret har inte växt ut än, inte ens till axlarna och paniken smyger sig sakta på. Jag vill kunna bara rulla ihop håret och sätta upp det som en "bulle" högst upp på huvudet och sedan när jag väl känner för det bara släppa ner det och "slänga" runt med det.
Ironin i allt detta är att när jag väl hade mitt långa (och om jag nu får säga det, väldigt vackra) hår så hade jag det alltid i hästsvans, eller sjabbigt uppsatt knut. Nu när jag klippt av det så vill jag ha tillbaka mitt långa hår och ha det ner släppt och bara låta det hänga ner. Vaaaarfööör? O, vaaaarfööör är jag aldrig nöjd?
Vill ni höra en till ironisk berättelse? Jo, så här ligger det till. Jag älskar långt, svart hår. Finns inget jag tycker mer om än när man ser en tjej (eller kille) med långt, välvårdat svart hår. Detta har jag haft och under tiden då jag hade mitt långa hår så färgade jag det så mycket att jag nästan kan säga att jag misshandlade mitt hår, rejält. Jag har haft alla möjliga röda toner, allt från jordgubbsblont till mörk mahagony till det jag har nu, mörkt mörkt brunt med nyanser av vinrött i. Jag vill ha rött hår men jag är en riktig latmask när det gäller att trixa med håret, vem ska orka bleka och färga, en längre period? Inte jag iaf. Jag vill ha mitt korta hår rött och sedan när (det nu blir) håret växer ut igen så vill jag ha tillbaka min riktiga hårfärg... men jag antar att det kommer dröja ett bra tag tills dess.
Varför gör jag så här mot mig själv? Jag kan väl bara låta mitt hår vara och bestämma mig om jag gillar rött mer eller svart och köra på mitt beslut.
Så här långt var mitt hår året innan jag klippte det...
Här hade det redan växt ut lite (uppklippt bakom) och jag hade hunnit färga om håret...
Skillnad? O, ja... Visst ser jag glad ut på bilden... Mhm!
