tingelingmamman

Vilken film! Jag tror att jag aldrig gråtit så mycket till en film... Okej nu ljög jag faktiskt, jag gråter mycket till just filmer. Kärleksfilmer, sanningsbaserade filmer (&böcker), olycklig barndom-filmer. Tja sådana saker får mig att gråta...

Hursom... Den här filmen var otroligt rörande, sorglig och det värsta av allt sanningsbaserad. På något sätt kunde jag relatera till Sorayas liv och jag kunde nästan känna den smärta hon kände när hon blev anklagad för brottet. Fast jag egentligen är långt ifrån någon som helst "rättvisa" likt den i filmen.
Men sen slår det mig, som en blixt ur klar himmel, att detta verkligen händer! Visst man kan kanske relatera till detta när man ser det på film, men vad händer när det kommer nära en? Då tänker jag mest på hedersmord. Det händer nära oss, det kanske är något vi kan påverka, på något sätt, hjälpa tjejerna (och killarna) som råkar illa ut. Vad kan vi göra? Vi "vanliga" som inte på något sätt vet hur och varför någon tar det hemska steget att ta livet av sitt barn, sin syster, sin dotter. Vad kan vi göra?
För detta händer även idag, i Sverige, år 2010! Kan det bli värre? Om ingen inte gör något kommer det då fortsätta? Eller kommer det sluta av sig själv? Kan en så rotad tradition rinna ut i sanden så att nyare och yngre generationer inte kommer använda sig av dessa "metoder"?

Det är massa frågor som dyker upp i mitt huvud efter att ha sett den här filmen. Men när jag funderar mer på frågorna än filmen så kommer jag fram till att det är frågor som riktas mot mig. Vad kan jag göra? Vad hade jag gjort om jag hade sett något sådant pågå mitt framför mina ögon? Hade jag vågat ställa mig emot och stå på den "anklagades" sida?





Vad hade in gjort? Hade in vågat göra något åt detta? Finns det något vi kan göra?

 

Jag försöker jämföra mina principer (jag är otroligt principfast) och deras tanke om "heder", vad är det värsta jag hade kunnat göra mot mitt barn? Det enda som dyker upp är straff. Straff som utegångsförbud eller ta bort någon leksak under en dag. Jag hade aldrig vågat eller haft hjärta till att göra mitt lilla hjärta illa pga något så "litet" som mina åsikter och hur jag skulle framstå i andras ögon pga mitt barn!
Jag vet inte... Kanske kommer jag aldrig förstå det heller...

Filmen rekommenderas varmt! Då kanske även ni kan fundera lite på hur och vad vi härifrån kan göra för dessa utsatta människor.



Bye