tingelingmamman

Tuff måndag...

Publicerad 2011-10-31 10:32:47 i Familj,

Idag är det en tuff dag, inte nog med att jag inte tycker om måndag över huvud taget! Tycker absolut inte om det. HATA måndagar, all the way!

Men det som gör denna måndag värre än andra måndagar är det att jag ska på möte med socialen. Förra veckan drog detta med vårdnaden igång på riktigt, alltså utredningen iaf och idag är det fortsättning. Jag ska på "samtal" som det så fint heter och jag är redan hoppig av mig. Jag vet att det inte finns någon anledning till att vara hoppig men jag kan inte rå för det.

Jag är i sådana situationer, detta är något som inte så många vet om mig, ett totalt kontrollfreak! Jag måste veta vad som kommer sägas, vilka frågor kommer ställas, vilken sorts information som kommer sökas och allt detta för att jag ska kunna bygga upp mina svar på bästa möjliga sätt. Det är absolut inte så att jag planerar att ljuga, skulle inte ens falla mig in att göra något så dumt.

Jag tycker inte om lögner, har fått nog av sådana. Men jag är nyfiken på frågorna för att kunna formulera mina svar på ett bra och lättsamt sätt. Det är ju mycket viktigt att få med allt man tycker är viktigt men att ändå inte låta bitter eller ännu värre, kanske, nonchalant. Man, antar jag, måste vara varierad i sin story, hur allt började, varför jag ansökt om ensam vårdnad och allt annat som kan vara viktigt. Både vara allvarlig och mer lättsam, detta tycker jag kan vara svårt då jag i situationer som denna alltid ser vettskrämd och het lost ut!

Men men, hur som haver så måste jag dra fram det bästa ur mig själv. Detta är viktigt, mycket viktigt och detta tillfälle kanske bara är tillfälligt. Då "god" kontakt finns mellan mig och mitt ex, då genomtänkta meningar kommer sägas och förhoppningsvis kommer ingen smutskastning ske från någon sida.

Och detta är en kärlek som är värd att "slåss" för! Jag är en pessimist, det är ingen nyhet. Jag har dessutom på senare tid även blivit en synisk bitterfitta som inte tror på kärlek, äkta kärlek. Jag jobbar på att förändra min syn på detta, but I have a long way to go. Men en kärlek som jag är helt övertygad om är helt äkta och ren, det är kärleken mellan en mor och hennes barn, det är en kärlek som är så otroligt mycket värd. Jag vill min son det bästa och jag vet att jag kommer break my back för att uppnå det målet jag har satt upp för mitt barn.

Målet är att ge honom alla möjligheter som är i min makt att ge för att han ska vara lycklig och att han efter sin barndom blir en vuxen man, med dem rätta värderingarna i livet. Jag vill inte att min son blir en fördomsfull sate som hatar folk pga deras kultur, religion, sexuella läggning, åsikter eller vad som helst. Jag vill att han ska vara en tålmodig person som är mottaglig för nya saker i livet, som är medveten om att världen förändras och det är vår uppgift som människor att göra dessa förändringar till bra förändringar. Att hjälpa till att göra världen till en plats där alla är accepterade och alla har samma värde.

Jag är övertygad om att jag kan lyckas med mitt mål som förälder, men då måste även alla onödiga hinder tas bort från denna krokiga väg som kallas för uppfostran.

Nä nu ska jag ta mig en till kopp kaffe och försöka "ta det lugnt". Hör av mig i eftermiddag om hur det har gått.


Bye

Mjukmorgon

Publicerad 2011-10-28 09:30:55 i Allmänt,

Japp när jag vaknar så tycker jag om att sätta på nån bra låt och börja min dag med den, idag blev det rätt många bra låtar. Självklart var det Elvis Presley som var på högsta volym! Wohoo party morgon.

Snart droppa av ungen på förskolan, sen fika med världens bästaste Brani, sen städa, sen kanske fika med Danica. Rätt soft dag idag.

Sen så är det massa bra program på tv som jag bara måste titta på!

http://www.youtube.com/watch?v=q04_ClDxRsk

Ledsen

Publicerad 2011-10-21 23:38:53 i Allmänt,

Jag är en sån där jobbig människa som älskar att titta på gamla bilder och gråta när jag tänker tillbaka på "den" tiden. Jag försöker gå igenom gamla bilder minst två gånger per vecka. Inte för att jag sitter fast i den gamla goda tiden, vilket jag gör till en viss del, men för att jag tycker om att tänka tillbaka på hur livet var vid den tidpunkten. På senare tid, sedan den korta killen som bor hos mig föddes, så har jag bölat varje gång jag har sett gamla bilder. Han föddes för mer än fyra år sedan men det känns som om det hände igår, jag kan inte förstå vart tiden har gått och hur lite fyra år egentligen är. Vad har vi huinnit med i dessa fyra år? Inget speciellt. Varje dag med mitt barn är en speciell dag för mig, men vi har egentligen inte gjort något storslaget.

Jag kan få för mig ibland att sakna tiden då Micke var en liten bebis, fast jag minns hur "jobbigt" det var med sömnlösa nätter bland annat. Men jag saknar hur livet var då jämfört med idag, det är stor skillnad på då och nu. Jag kanske saknar att ha en liten bebis hemma... Jag vet inte men det jag är helt säker på varför jag blir ledsen när jag kommer fram till att snart så kommer min lilla gullunge bli stor och helt vuxen. Jag vet, det är vad alla föräldrar strävar efter, det gör jag med, men jag vill vara behövd av min son, jag vill att jag ska vara den viktigaste personen i hans liv. Om fyra år kan gå förbi så snabbt, då kommer även resterande 14 år gå mycket snabbt och jag känner att jag som förälder inte har tillräckligt med tid med mitt barn. Därför börjar jag böla när jag tittar tillbaka på gamla bilder, tiden går så förbannat fort!



Bye

Spacklad...

Publicerad 2011-10-17 20:33:10 i Åsikter,

Jag läste just ett inlägg om hur kvinnor sminkar sig innan dom åker till förlossningen för att föda... Tydligen är det många som känner att det är väldigt viktigt att vara "snygg" när man åker in till sjukhuset. Min första tanke var, VAD FAN, VERKLIGEN??! Är det det viktigaste inför en förlossning? Men självklart var ju inte bara sminket det man skulle tänka på när man har värkar, o nej, man ska raka sig också, ben, armhålor och självklart "greta". Allt detta skall göras när man har värkar!

Det känns ju helt spontant som ett stort skämt! När jag tänker tillbaka på min förlossning så var det absolut inget bra tillfälle för att vara sminkad och "glamurös", eller vad man ska kalla det för.
Med all smärta, alla skrik och vrål, alla svordommar, svetten, tårarna, blodet och allt vad en förlossning innebär så kommer sminket sluta vara något vackert och övergå till crackho´ looken, renrakade armhålor kommer inte vara så speciellt fina och feminina mitt i en förlossning när all svett dyker upp.

En förlossning i sig är något mycket spännande. Det är kvinnligt, det är feminint att föda barn, det är inte glamuröst, det är inte vackert men ett stort äventyr är det. Varför gör kvinnor så mot sig själva? Varför är det så viktigt att ha renrakade armhålor och ha snygg make-up när man inte ens kommer vara i centrum av händelsen. Nej kvinnan är inte den som är i centrum vid en födelse, det är barnet, även för kvinnan oavsett om hon är sminkad eller inte.

Jag förstår inte att en del har så dålig självkänsla att det tvunget måste "se vackra ut enligt normen" vid en så speciell och viktig händelse. Det är inte kul att föda, det säger jag inte, jag påstår heller inte att vara gravid är ett mirakel men det är den största delen av DITT barns liv.

Jag orkar inte fundera mer på såna här dumheter så nu drar jag vidare i denna torsdag. Jag avslutar inlägget med en superskön bild från när Micke var bara några timmar gammal.


Fixad som bara den

Publicerad 2011-10-15 18:59:55 i Allmänt,

Japp idag var jag super-duper snygg.  Jag fick för mig att fixa till mig helt.
Jag sminkar mig sällan, kanske bara maskara, men idag blev det storslaget. Det var lite utav allt möjligt, maskara, eyeliner, ögonbrynspenna, puder, rouge och läppglans. Självklart gick jag från topp till tå i min favorit färg (?), helt SVART klädd var jag. Helt fantastisk känsla. Ingen annan färg på kläder får mig att känna mig så bra som att vara klädd i helt svart. Självklart var det stövlar med höga klackar.  Jag var en total knock out- hottie- mama idag! Men självklart den tant som jag innerst inne är, så blir det tv tittande denna lördagskväll. Och självklart måste jag säga att jag måste "reparera" mina stackars fötter... AJ, aj, aj.

Nu ska jag slänga i mig lite nyttigare mat, typ pop corne och dricka massor av coca-cola! Hell Yeah!



Bye!

Fuck

Publicerad 2011-10-14 22:34:00 i Allmänt,

Jag är otroligt oteknisk men jag fick för några dagar sedan för mig att jag är teknisk och nu har jag fuckat min design på bloggen.

VAD I HELSKOTTA ha jag gjort?! Hur ska jag rätta till det nu då... Jag får fixa det imorgon eller nåt... När jag inte är så upptagen med att, öhm, titta på tv.

Tänkte bara säga att det blev nåt stort och mycket invecklat fel. Som jag ska rätta till dom närmaste dagarna...

Kannibaldrömmen

Publicerad 2011-10-14 16:02:14 i No Poo,


Jag kör ju med No ´Poo och använder (nästan) inga kemikalier för hårvård, ansiktsvård eller kroppsvård. Allt som man behöver kan man hitta i köket. Blir mycket lättare när man ska handla. Jag har provat alla möjliga produkter, billigare som dyrare (för både ansiktet och håret) och inget har fungerat bra för mig. Då tänkte jag "varför inte?" så jag provade och det var No ´Poo som fungerade utmärkt för mig. Fuck dyrt shampoo, ägg, honung, ÄCV och vatten räddade mitt hår. Så nu kör jag bara detta- all the way.

Nej, jag går inte runt och ser ut som fan själv, jag blir ren av det. Det är naturliga ämnen som tar bort den vanliga smutsen, t ex svett. Alla kan bli rena av naturliga ämnen. Men nu ska inte jag "frälsa" folk. Jag tänkte berätta varför jag är en kannibals dröm idag.

Jag är barnfri denna helgen och då tänkte jag passa på att göra sånt som jag vanligtvis inte hinner göra i vardagen, skönhetsfixning.

Planen var att ta en dusch först, tvätta håret, köra en OCM och "fixa" till påsarna under ögonen. Så nu sitter jag här med olivolja på kroppen, ägg och honung i håret, ÄCV i fejjan och ska strax lägga gurkskivor på ögonen. Det enda som fattas på mig just nu är väl salt och peppar så är jag ungsfärdig. Bon appetit!

Nu ska jag fortsätta med min "skönhets-dag".

Om jag inte hör av mig så har jag antagligen blivit uppäten.... Lika bra att säga det nu när jag väl har reklamerat mig som kannibalmat.



Bye

Twitter...

Publicerad 2011-10-13 17:55:20 i Allmänt,

När alla dessa "nymodigheter" har dykt upp så får man följa med i svängarna. Jag försöker hänga med ungdomarna och har därför twitter.


Jag heter nåt så finurligt som maijyaa på twitter. Leta upp mig :)


Nepp nu ska jag vidare i vardagen.

Det flyter...

Publicerad 2011-10-13 15:19:22 i Allmänt,

Jag känner att det mesta flyter på bra nu! Äntligen!

Jag har gjort prov och uppsatser och presentationer denna vecka och allt har gått så otroligt bra. Inget under VG. Det blev ett VG istället för ett MVG på grund av min lathet, "Om du bara hade hållit ett föredrag under din presentation så hade det garanterat blivit ett MVG" sa läraren till mig.
Om jag ångrar att jag inte orkarde prata (har en liten fobi att tala inför grupp)? O, JA! Det gör jag, stort! Ett MVG i datorkunskap hade varit pricken över i:et för en oteknisk människa som mig. Men gjort är gjort, finns inget att göra åt det.

Nu gäller det att fokusera framåt och planera OCH, det viktigaste av allt, hålla sig till planeringen.
Planeringen blev gjord igår kväll och nu är det bara att fokusera, finna målet och sikta. Vilket jag faktiskt har lovat mig själv att göra.

Det känns otroligt bra att allt bara flyter på nu efter en så lång period då det mesta bara krånglade och hela vägen var krokig och full med taggbuskar. Jag måste säga att jag inte vågar slappna av helt, för så fort jag känner mig helt säker på mig själv och blir nöjd med min tillvaro och allt som pågår i mitt liv, så händer det något som vänder min lilla värld upp och ner.

Det får inte hända nu, därför är jag på spänn hela tiden, därför slappnar jag inte av, därför är jag orolig hela tiden. För inget får ändra mitt liv nu. Det är ett bra liv jag har. Jag är nöjd och det viktigaste av allt, jag är lycklig.

Det är svårt för en pessimist som jag att visa lycka, men tro mig, jag är lycklig. Så in i helleflundra lycklig är jag.

Allt flyter på som jag vill att det ska göra. Jag har kontrollen över mitt liv, för en gång skull! Det är mina regler och det är mitt sätt saker och ting sköts på och jag tycks klara av det. Jag tycker om ordet, flyt. Det kan användas på olika områden, det flyter, jag flyter med, ja många sätt att säga det på. Att jag inte tänkte på det förut. FLYTER.

Nu ska jag flyta iväg hem och äta glass med mitt lilla gosedjur (mitt barn) sen ska vi två glada själar flyta ut till gården och leka.


Drömdödare...

Publicerad 2011-10-13 07:51:17 i Allmänt,

Igår hände något otroligt skruvat. Mitt i min vara-så-otroligt-nöjd-med-mig-själv-dag igår så hälsar gamla bekanta på och jag kände mig helt slut när de väl gick hem.

Jag har aldrig i hela mitt liv träffat en sådan drömdödare, glädjedödare, kalla det vad man vill. Där satt jag och malde på om att "jag ska göra si och så med mitt liv", jag pratade på och jag, min mamma och en till av mina gäster diskuterade på vilket sätt jag bäst skulle kunna uppnå mina mål. Väldigt bra idéer och kloka kommentarer fick jag, som jag verkligen tog till mig.

Men en av mina gäster, DRÖMDÖDAREN, satte igång med att "motarbeta" oss på varje punkt. Meningarna gick så här "Njaaa du, jag tycker att om man inte har sitt slutbetyg när man är 19år då ska man skippa den biten helt" den här meningen var också väldigt intressant "Man ska inte sikta för högt, du måste stå stadigt på jorden med båda fötterna, tänk dig en karriär som är mer åtkomlig för dig, som till exempel personlig assistent". Men detta var inte det som fick upp min puls och att jag började se rött.

Jag tål kritik och jag är medveten om att man får tycka som man vill i Sverige och uttrycka sina åsikter, men det finns bra sätt att säga att någon har helt fel och så finns det mycket dåliga sätt att påpeka att någon inte har någon aning om livet, sättet DRÖMDÖDAREN framförde sina åsikter var mycket dåligt.

Det som fick mig att se rött var att problemet med mitt framtida yrke inte gick att uppnås, inte för att jag "har startat igång min fratid försent", inte för att jag har ett barn och inte kan på något vis ha "flexibla" arbetstider, inte att jag inte har en helt stabil ekonomi. Nej det som står mellan mig och mina planer är att jag är kvinna, ATT JAG ÄR KVINNA.

Jag är fullt medveten om att jag är kvinna, inte speciellt feminin sådan men ändå, en kvinna. Så han menade alltså att mitt fratida yrke inte skulle kunna uppnås för att jag är kvinna. Där någonstans brast det för mig och jag hamnade i en hetsig diskusion, självklart höll resten av mina gäster med mig, dom är kvinnor.

Varför skulle mitt enda hinder vara att jag är kvinna, jag kan ju inte gärna byta kön för att pleasea omvärldens alla idioter. Tro mig mina framtids planer är stora, men bara för mig. Jag är medveten om att det är mycket som ska vägas in när man väljer vad man vill jobba med när man blir "stor". Om jag ska vara helt ärlig så ser jag inte hur det skulle vara lättare om jag vore man... Jag skulle ju även då ha ett barn, ha ostabil ekonomi och ha problem med att ha flexibla arbetstider. Jag kommer väl antagligen aldrig att förstå hur en del människor tänker.

Nepp, nu skall jag iväg till lektion för att försöka uppnå mitt höga mål i framtiden, FAST JAG ÄR KVINNA.


Bye

Fan vad duktig jag är!

Publicerad 2011-10-12 10:24:56 i Allmänt,

Japp jag är stolt över mig själv! Jag är sååå jävla bra, jag är helt fantastisk, jag är helt enkelt fabulous! Tar jag i för mycket? Kanske lite, men vem ska vara stolt över mig själv om inte jag själv, först. Därför tar jag i så mycket.
Jag är nöjd med vad jag har gjort, jag är nöjd med min planering och jag vet att jag kommer vara mäktigt nöjd när allt går igenom, enligt mina planer.

Jag pluggar ju för att få mitt slutbetyg (Ja, jag vet, ajja bajja mig, detta skulle jag redan gjort färdigt) och jag var färdig med en kurs igår och idag har jag redan ansökt om en bra sak som heter prövning, i två kurser. För att förstärka min mycket-nöjd-med-mig-själv känsla så sitter jag redan på bibblan och letar efter böcker som jag kommer behöva. Fy farao vad jag är nöjd. Nu äntligen börjar allt rulla på som det ska!

Jag tänkte klämma in ett litet inlägg innan jag drar vidare på lektion, för hemma kommer det vara full rulle hela dagen.
Japp min fritid börjar på kvällen, när jag är trött, kinkig, jävlig och helt förstörd från dagen... Visst låter mamma livet underbart? Det får ni inte läsa om i alla "att vara mamma är mitt kall" bloggar. Ja, DU läste rätt, jag är helt förstörd efter en lååång dag som student, människa, "hushållerska", "kock" och sist men inte minst, mamma, dvs barnunderhållare. För det är jag ju också.

Men se där, den biten om att vara förstörd på kvällen gjorde så att jag blev ännu mer nöjd med mig själv, jag klarar av plugget, vardagen och allt annat OCH är en bra mor och förebild för mitt barn OCH planerar framtiden, stort! Fy fan vad jag är nöjd!

Det måste vara sant det som sägs, ska man sikta, så ska man sikta högt. Nu är jag visserligen inte helt säker på att det är så ordspråket går men, liknande ialla fall.





Off till lektion.

Bye

Problem...

Publicerad 2011-10-11 11:48:31 i Familj,

 




Jag har under dom senaste 6 månaderna stött på olika problem kring min skilsmässa, separation...

Det är svårt att förklara vilka känslor som finns när man har "gjort slut" med en person som har varit en så stor del av ens liv... Alla som känner mig vet att jag är urusel på att förklara saker och ting men detta med känslor och tankar kring mitt ex, det är lite svårare än allt annat.

Jag har ibland uttryckt mig så fel att en del människor i min närhet har uppfattat att jag hatar mitt ex eller inte har några som helst känslor för honom och så är ju inte fallet alls. Jag hatar inte, jag hatar inte någon alls. Typ, I´m no hater, I´m a lover.
Jag hatar inte mitt ex, jag hatar det han har gjort mot mig, hur han har uppfört sig mot mig, min familj och vår son.

Några av mina vänner har uppfattat att det inte finns några som helst känslor mellan mig och mitt ex. Jag kan inte prata i mitt ex namn, men visst finns det känslor kvar... Det kommer alltid finns känslor kvar, jag kommer för alltid på något sätt älska mitt ex. Allt vi har gått igenom, allt som har hänt, vad vi gjort och upplevt tillsammans...

Vi,jag och mitt ex, bestämde oss för några dagar sedan att "gräva ner stridsyxorna" och sätta oss ner tillsammans och prata igenom allt som har hänt dessa senaste 6 månaderna. Ett utav dom bästa beslut jag har tagit, vi gick igenom allt, steg för steg.


Då vi satt och pratade dök den mannen jag älskat så mycket upp och jag kände mig ledsen, för jag älskar den sidan av mitt ex, men sen så "flashade" anledningen till varför vi gjorde slut till, den sidan av mitt ex som jag inte tycker om. Den sidan som är en stark anledning till varför det inte fungerade mellan oss och då kände jag mig förvirrad igen. Vad känner jag för honom, tycker jag om honom eller gör jag inte det. Jag kan aldrig hata honom men inte tycka om honom får jag göra.

Det kändes tryggt att kunna prata med honom igen, normalt (så normalt som det går i denna situation). Det kändes bra men det fanns ändå mycket misstro till det han sa från min sida. Jag antar allt det måste ta sin tid innan allt "kommer på plats" igen. Jag vill inte bli tillsammans med honom igen, långt ifrån det men jag vill kunna ha en bra kontakt med honom och att kunna lite på honom...

Jag antar att jag måste vänta och se vad som händer, min misstro kanske försvinner nån dag.

Jag kom att tänka på allt detta när jag kollade igen min gamla blogg (mickesmamma.babyblogg.se) och tänkte tillbaka på den gamla tiden...


bye

 

Om

Min profilbild

Tingeling-mamman

Tingeling-mamman är alltså jag, Maja, som är en allmänt vilsen person som gillar det mesta från "förr" (från 20-talet till 70-talet), pluggar på Komvux och försöker komma överfund med vad jag vill göra när jag växer upp. Jag är även mamma till Tingelingkiddo Micke, som är ett litet busfrö som hittar på massor med hyss. Men är en underbar liten gosse ändå. Här kan DU läsa om vårt liv och annat tråkigt, öhm roligt, som händer i vår vardag.

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela